Tupp-kul i sommarnatten

Igår morse dvs vid 02.30 väckte vår käre tupp Rafael oss med några glada kuckeliku!
Det var en mycket varm natt (och ljus...) så vi hade fönstret öppet för att få luft och de första kuckelikuandena kändes rätt så mysiga.....men så fick han svar.....!

En granne uppe i skogen har tuppar som svarade honom och då svarade han dem och så svarade de honom ---- och så höll det på. Hela natten!
Till slut så ville jag bara skratta varje gång, det liksom bubblade i hela mig...det var så tokigt på nåt sätt. Väcka hela Johansfors som de höll på, tupparna. Min man däremot var sk-f-bannad..

Vi enades på morgonen om att tupp kanske inte var en bra ide, när man bor i ett litet samhälle. Om det inte skulle fungera med tuppen, så har vi blivit lovade att få lämna tillbaka honom till Hönsgubben i Falkenberg där vi köpt honom, så det skulle vi göra på kvällen.

Åååh, det kändes inte roligt att sätta honom i en papplåda för iltransport till F-berg. Men då bestämde vi oss för att försöka mörka hela hönshuset på natten, så att inte Rafael ska märka att det är ljust och tro att det är morgon..han får några nätter till på sig innan vi ger upp.

På dagen är kuckilurandet så underbart mysigt, gulligt och det pirrar i magen av lycka varje gång, men på natten är det inte alls lika gulligt... och det tycker nog inte grannarna heller....

Fortsättning följer.